carpemomentum

Ni är här med dömda! Jag dömer er till att leva med det ni har gjort. Ni skall fan inte få njuta av det som döden innebär. Ni skall fan få lida för det ni har gjort! för resten av livet. Jag orkar inte vara arg längre, jag orkar inte heller vara glad på insidan. 

Jag ler  för dom jag älskar. Jag ler varige dag det leende som ni är vana vid, från första början, så länge ni har känt mig. Jag ler för er skull, endast få kan se i mina ögon och se sanningen. Om du umgås med mig endast några dagar kommer du att kunna se glimtar av insidan. Av det jag vill kalla det svarta lammet. 

Jag vet det redan nu, jag passar inte in i någon grupp med människor eller med en enskild människa.  Jag vande mig vid den tanken redan när jag var ett barn. men bara för det betyder det inte att jag gillar tanken. 

Jag vet att många säger att jag tillhör den och den gruppen, kanske på utsidan, men jag har aldrig gjort det på insidan. Aldrig.

så det enda jag ville säga var att jag är trött. Så jävla trött